Down hill
mitt manshat är större än vanligt.. Va tysta istället för att ge mig "hyggliga" kommentarer om min "snygga hylla", "Saftiga rumpa" osv osv..
Lyssnat på så jävla vidriga konversationer om att tjejer enbart är sexobjekt och olika taktiker för att få tjejer i säng.
"Dom lättaste är dom som mår dåligt och är trasiga. För dom är bara ute efter bekräftelse iaf så de gör inget om dom får känslor för än de är bara att nobba och gå vidare liksom."
Kunde sitta kvar så jag bara reste mig upp och gick. Hade sån JÄVLA lust att nita honom men jag vill gärna ha kvar min plats på skolan -.-
Kollade på "Loving Annabelle" igår och de va den bästa flatfilmen jag har sett! Alla är jämt så jävla mörka, deppiga och fula brudar men Loving Annabell va nom nom!
Åkte in akut till Bagarmossen med Dixi i måndags då hon hade fått i sig ungefär 1 dl kakao som är livsfarligt för hundar. Dom kan få hjärtflimmer osv..
Åkte in vid 22.00 och va väl inne typ 23.00 och då va de ingen idé att kräka henne då de hade gått så lång tid men vi fick med oss kol som hon skulle få varannan timme under 3 tillfällen under natten.
Så de va bara att att åka hem och sitta vaken till kl 6 på morgen för att kunna hålla koll på henne. Min älskade Dixi, inte skrämmas så <3
Nu ska jag äta. Hejdå!
(Måste bara lägga in lite bilder på när jag har varit lycklig så jag inte glömmer)
Gotland 2011 
Båttur 2011
Någon vecka efter att jag hade tatuerat mig 2011
När jag och Ebba tatuerade oss Tsm <3 2011
När vi skulle leka på tofta strand. 2009
Jag och min bror på Dalarö 2001
Jag på bondgården 2003
Jag fjantade mig med Fanny <3 2011
När jag va me kusinerna på punggården och hoppa från högsta! 2009
Krama min ko på bondgården 2010
Jag och 4 av 7 kusiner på bongården <3 2010
Nu fick jag inte lägga in fler.. men jag har trots allt varit lycklig!
Blö
Va hos läkare i fredags och fick recept på sömntabletter. Funkade bra första natten och andra, typ. Men natten till idag va de världelöst. Dom funkade inte alls och jag är irriterad som fan och så jävla förbannad. Dom ger mig inte sömn men alla biefekter får jag fan leva med -.-
Sug min åderpåle!
Jouren sög, Hanna och Chaboo va här över helgen. De va mysigt och nu sitter jag och har djurhållning i park. Brukar vara kul men nu orkar jag ingenting..
Hejdå fuckers
03.23
Pratat med M ett tag och tydligen erkänt en sak för mig själv..
Hm, sant eller inte kan man ju diskutera.
De va väl typ de jag hade på hjärtat just nu.
Jouren börjar i morgon! Wohoo! ...ångest
Over and out
Nattångest, rädsla, vad du är gör.. lämna inte ryggen fri!
Som tur är så är jag ledig i morgon eftersom jag har jour hela nästa vecka men de ger mig ångest.
Jag orkar inte med ångest inte nu, inte någonsin.
Jag är rädd, rädd för allt, rädd för mörkret, rädd för ensamheten, rädd för närhet, rädd för att bli förföljd, rädd för att lämna ryggen fri, rädd för att bli sårad om och om igen.
Jag har sån ångest på kvällarna. Hatar att ligga klarvaken och inte våga röra mig. Inte våga lägga mig på sidan, för då lämnar jag ryggen fri om de inte är så att de är en vägg åt de hållet jag vill vända ryggen, då kan de gå. Men de kanske finns en lucka i väggen som man kan öppna, då är ryggen fri iaf..
Jag har möblerat om mitt rum så att jag inte har någon vägg på någon av sidorna för att... jag vet inte, utmana min rädsla kanske för jag vet att de inte står någon i hörnet.
Jag ligger vaken av rädslan att någon ser mig, någon följer varenda rörelse.
Jag ser de framför mig, om jag lämnar ryggen fri. Jag ser en person i skuggarnas skydd i hörnet. Denna person har all kontroll över mig. Den kommer närmare och jag kan inte göra någonting. Jag kan inte skrika, jag kan inte gömma mig, jag kan inte försvinna.
När jag väl somnar av ren utmattning drömmer jag mardrömmar.. Om dom jag bryr mig om och älskar, dom blir misshandlade, våldtagna, brutalt mördade och uppätna av insekter.
Jag vågar inte gå ut med Dixi efter att de har blivit mörkt om jag inte har någon med mig.
De är som värst på skolan, på internatet, allting är nersläckt och de är skog överallt, personen kan gömma sig 3 meter ifrån mig utan att jag ser, utan att jag märker. Förns jag vänder mig om för att öppna dörren för att gå in. Ryggen är fri och blottad, redo att bli attakerad av personen i skogen 3 meter bort.
Internatet som va min fria zoon, där jag va när jag mådde som bäst, där jag fick känna mig vuxen och klara mig själv.
Jag vet inte vad jag ska göra längre.
I´m i losing my mind?
Bild från när jag va 14 och mörk.. känns som att jag är där nu men ofrivilligt.
